Thomas Lundmark

Thomas Lundmark är snickaren och punkaren som sadlade om och blev undersköterska i Njurundas hemtjänst. Där har han blivit känd som en mycket engagerad medarbetare som älskar sitt jobb.

– Thomas är en god ambassadör för all personal inom hemtjänsten och påtalar ofta i sociala medier vilket fantastiskt jobb han har. Han har en god relation till sina brukare, och arbetar alltid efter att se till att de är trygga och får rätt omvårdnad. Han lyfter gärna fram den yrkesstolthet som han och hans kollegor i äldreomsorgen känner, och skapar på detta sätt motivation hos många, skriver Thomas tidigare chef, Helena Berg som nominerat honom tillsammans med Christer Jonasson.

Som KÖNG 2020 skulle Thomas vilja påverka beslutsfattare så att större resurser läggs på att utveckla vård och omsorg, inte minst så att fler anställda ska ha utbildning.

Vem är du, Thomas?

– Jag är en 60-årig trebarnspappa som älskar både djur och människor och befinner mig på en bra plats i livet. Jag har haft många olika jobb och roller i Sundsvall, men att jobba inom hemtjänsten är kanske det bästa valet jag gjort. 

Vi återkommer till det. Hur var din uppväxt?

– Ensambarn som växte upp på Skönsmon med min mamma Birgit som jobbade som vårdbiträde inom mentalvården och pappa Nisse som var ornitolog och som jag fick ett stort naturintresse av. Vi var mycket i skogen, men jag höll också på med massor av sport och hade kvarterslag i fotboll. Jag har alltid varit en stor Timråsupporter. En kul grej är att jag nu har ärvt och flyttat tillbaka till huset jag växte upp i.

Många förknippar dig med punk och Sundsvalls musikliv?

– I slutet av 70-talet började jag och andra punkare hänga på Åhléns och på KFUM, det fanns inte så många ställen att vara på. Dåvarande Sundsvalls Musikforum var lite skeptiska till punken, men jag var snickare och en kompis som var elektriker tog på oss lite enkla renoveringar i Musikforums lokal. Efter bara något år blev jag ordförande där och sedan både bokningsansvarig och heltidsanställd när vi bytte namn och blev Pipeline.

Musiken har varit en stor del av ditt liv?

– Jag har varit med och bokat och arrangerat cirka 1500 spelningar under mina 30 år i den verksamheten. Men till slut började jag fråga mig själv om jag skulle hålla på med det ända till pensionen, och det ville jag inte. Jag har gått flera kurser i personlig utveckling i företaget Landmark, vilket varit mycket betydelsefullt för mig själv och bland annat hjälpt mig att hitta ett förhållningssätt till meningen med livet, något som inte behöver vara så svårt och krångligt.

Men hur blev du undersköterska?

– Först startade jag eget som coach, men det gick inte så bra. Jag är ingen bra säljare. När jag började se mig omkring efter något som kunde ge försörjning fastnade jag för vården och kom in på en komvuxutbildning till undersköterska. Här måste jag verkligen tacka komvux som hittade speciella lösningar för att jag skulle kunna genomföra utbildningen. Jag fick på grund av hur regelverket ser ut inget studielån sista terminen, utan jag fick parallellt med studierna jobba extra i hemtjänsten och på ett äldreboende. 

En sak är säker, du är väldigt omtyckt inom hemtjänsten!

– Jaha, tack. Nu har jag jobbat i Njurunda sedan 2013 och tycker att jag har ett fantastiskt jobb. Det är ett privilegium att få gå hem till alla dessa, ofta lite originella människor och uppleva roliga och intressanta möten. Jag trodde inte att jobbet skulle vara så kul!

Thomas på språng in till en brukare.

Vad gör du hos dina brukare?

– Jag jobbar i något som heter Skönsmomodellen och som bla går ut på att brukarna i så stor utsträckning som möjligt ska träffa samma personal. Jag har samma sju eller åtta personer som jag går hem till på mina arbetspass och som jag är kontaktperson för.  Modellen utifrån brukarens perspektiv, där individens behov och vad som är viktigt tillgodoses. Jag ger medicin, byter stomipåse, tar blodprover, hjälper till med dusch och tvätt, städar och lagar lite enklare mat. Ibland följer jag med till fotvård eller till någon undersökning. En del har inga nära släktingar och får aldrig besök, så det sociala mötet är viktigt.

 Berätta om någon speciell händelse!

– Det finns många att välja på. Men en gång när jag kom hem till en 90-årig dam slog hon ut med händerna och sa “jag är så jävla less på att se de här fyra väggarna”. Då sa jag att hon skulle vara beredd om en halvtimme, för då skulle vi åka och äta lunch. Jag gjorde upp med min chef om att ta kommunens bil, fast det egentligen är mot reglerna. Så det blev en trevlig tvåtimmars utflykt till en lunchrestaurang. Till saken hör att när kvällspersonalen kom hem till damen och började ställa frågor om det här, så hade hon inget minne av det. Men det tycker jag spelar mindre roll, det viktiga var att det gick att bryta tristessen.

En KÖNG förväntas ha åsikter och tankar om samhällsutveckling, vad tycker du är viktigt att påverka och förändra?

– Jag tycker att allt som hänt den här våren visar hur viktigt det är att ge mer resurser till vård och omsorg. När man påstår att det görs satsningar så tycker jag inte det stämmer, det är bland annat alldeles för många i personalen som inte har någon utbildning. De äldre har betalat skatt i hela sitt liv och de betalar för tjänsterna, då har de rätt att kräva utbildad personal. Dessutom tycker jag att det ska byggas fler billiga vackra bostäder med miljötänk och att planerna på logistikpark i Petersvik ska skrotas.

Rösta på KÖNG: st.nu/kong2020

FOTO: KATARINA LÖVGREN (porträtt), INTERVJU OCH TEXT: ANDERS LÖVGREN

Namn: Thomas Lundmark

Ålder: 60

Bor: Skönsmon

Familj: Sambon Erica Stenbäck, sönerna Iggy, Ebbe och Max.

Fritidsaktiviteter: Bågskytte i IF Karlsvik, ordna skivmässor (har ordnat Sundsvalls skivmässa sedan 1988), odla, spela trummor, besöka loppisar.

Drömresa:  Åka tillbaka till Island.

Lyssnar på: The Confusions, Red Mecca, The Ruts, Yoyoka, Miss Li, Frida Selander, Pere Ubu. 

Bästa film: Batman – Dark Knight. 

Förebild: Förutom min mamma och pappa så är det Iggy Pop. Honom ser jag upp till både som musiker och människa och har fått personligt svar på ett julkort jag skickade och även fått träffa honom. Det har varit starka upplevelser. Vill också nämna Werner Erhard som skapade EST-träningen som sedermera blev företaget Landmark. 

, Taggar: